- Sandra

Igår va vi på väg hem till Carina , Rikard och Vilma för att äta tacos.
Och som vanligt när vi ska nån stans så släpper ja ut hundarna på baksidan
så de hinner pinka först.
Och som vanligt så passar Moa på att rymma när hon är uttråkad.

Så ja tar med mig Vivan ut på åkern för att leta, (vilket ja egentligen gör
enbart för att vivan ska få en promenad i samma sväng).
Som vanligt när vi letar efter moa så brukar Vivan försöka leta reda på henne,
men oftast så fastnar hon med nosen i backen och springer i cirklar.
Varje gång hon kommer tillbaka till mig kollar hon upp och förväntar sig beröm,
även fast hon inte har kommit nå längre än när vi började...
(de är värt att se, ja kan inte hålla mig för skratt)

Men helt plötsligt när ja propsar på att vi ska gå hem igen,
ja till och med säger till Vivan att "du kan inte hitta henne, kom nu!"
Då drar hon iväg, rakt ut på åkern och går ända fram till Moa.
De va säker över 50 meter hemmifrån, i gräs som går upp till magen på mig,
och hon hittar henn!!

Ursäkta om ja har tvivlat på dig,
från och med nu är de du som får hjälpa mig hitta Rymmen :)