- Sandra

I natt drömde jag en väldigt knasig dröm. När jag vaknade berättade jag den för fredrik och både han och jag vart förvånad över hur detaljerat jag kom ihåg den. ska se om de går lika bra nu..

Drömmen börjar med att jag sitter i en bil och att jag blir skjutsad av Linda (en barndomskompis från kungsgården). Vi va påväg hem från en träning.
När vi åker genom sandviken kommer jag på att jag inte har någon skjuts till årsunda och hon skall ju till kungsgården vilket är i fel riktning. (Eftersom jag inte har pratat med henne sen vi var små, är de ju förmycke att be om skjuts hela vägen hem).

Jag ringer min mamma som jag ändå hade planerat att åka till ifall bror jonas hade blivit friskare (han vart sjuk på riktigt, i förrgår). För om de funkade hade ju linda kunnat skjutsa mig till mamma, så hinner ja fixa skjuts därifrån sen. (I huvudet kretsar ideer om vilka jag skulle ringa, men fredrik åker cross och pappa är också borta). Men ideen med manmma va ju bra så ja kör på den.

Ringer mamma och frågar om jonas mår bra och om jag kan komma förbi en stund då ja va ganska strandsatt. Till min förvåning säger mamma att de inte passar så bra nu. I så fall får ja vänta en timme så de kan ta de lugnt ett tag. (detta skulle aldrig hända på riktigt)
efter mycke gnatande på mamma, tröttnar jag och ber Linda skjutsa mig till Karin som bor ca en km efter jerbovägen om man utgår från JET rondellen (hon har aldrig bott där).

Linda skjutsar mig dit och sen åker hon vidare efter grusvägen.
Karin är inte hemma men är hos sina grannar. (Karins hus va en miniatyr av hennes farmor och farfars hus på riktigt).

Jag går in till hennes grannar (grannarna är fredriks föräldrars grannar, mia och jocke) vi är där en ssnabbis, meddans de putsar några skor. sen kommer ja på att ja lär komma hem på något sett. jag tar fram mina skor och då är de två par vänsterskor, de har putsat en av mina och en av deras, så nu har ja olika skor. (den adra va trasig).

Karin skall senare på kvällen träna nå fitnesspass med angelika (som är en verklig vän till henne) så då tänkte karin att de va bäst om ja tog både min och hennes cykel med mig fram till rondellen vid JET så angelika kunde cykla på någonting tillbaka efter träningen.

När ja ska cykla iväg så har ja jätte punka. och där stod fredrik som också skulle cykla hem. han tar karins hela cykel och jag tar min punkacykel.

vi hinner inte långt förens vi kommer till ett vägskäl, vi möter också på massa årsunda folk som också vill ta sig över. i diket runt vägen är de kall grön lava, som är jättefarlig. vägen består nu av rullband som folk åker jättefort på. Krockar vi med någon av rullbandsfolket kan vi hamna i den farlika gröna kalla lavan!!

Men vi kommer över helskinande, utom henrik andersson som krockade och hamnade i lavan (förlåt).
på andra sidan har nu vägen förvandlats till en lång luftmadrass som ligger i vattnet. på andra sidan är de ett fönster som vi måste ta oss igenom.

De va jätte jobbigt att dra sig framåt på madrassen, utan att ramla i vattnet. men ja lyckas och när ja kommer ut ur fönstret är ja så trött att jag ramlar ihop på backen.

Då börjar tidningarna knäppa kort på mig som är halvnaken och utpumpad. för då hade vi tydligen varit instängd i fönstret ett välgigt långt tag.

Våra föräldrar kommer fram och säger att de har saknat oss (tror vi har samma föräldrar allihop nu) Mamman kommer fram och visar vilka fina väskor hon har jort åt oss medans vi varit borta. de ser ut som hus-modeller. ett hade målade kossor på taket osv.


Är detta en normal dröm eller är ja lite störd???